BRUTALT BRA TEXTER

Kylan tränger in och biter i huden. Huden frostas stilla och långsamt domnas köttet hela vägen in till det hårda, kalla benet. ?Tränga in och domna bort. Frysa ner och långsamt döda.? Kylan leker vidare. Det enda den känner till får en så betydelsefull mening när allt är avslutat. När det frostade hjärtat slutat slå och blodet frusit och stannat i ådrorna.

Hjärtats rytmiska dunkande, som så plötsligt slutar när Det Kalla tränger in, fryser ner? Redan innan målet är funnet och hjärtat nått är det slut. Ty hjärtat orkar inte pumpa själv, inte livnära, värma utan hjälpen den får. Hjälpen som kylan stängt av. Hjälpen som inte längre finns och som aldrig kommer att finnas mer. Som försvunnit för gott. Hjärtat fortsätter kampen själv, men klarar sig inte länge.
Vem hjälper då?

När alla är borta, när livet försvunnit. Vem hjälper då? Om allting slocknar, fryser till det som är kallare än kyla kan bli. Vem ska då hjälpa dig? När endast Döden erbjuder vila och tröst. Vad ska man välja då? Det trötta hjärtat som inte orkar mer vill inte välja.
Hjärtat vill vila, få tröst och värme.

Vad mer kan ett hjärta kräva och vad mer kan ett hjärta få?

/// Ylva F