Ny dikt av .... Ylva!
Lövet
Hänger och skakar, darrar
Ty det vet att det när som helst ska falla
För inte ens löv kan leva för alltid
När kylan kommer,
Den förhatliga kylan som föraktas av allt levande
Då dör lövet, men inte endast lövet
Utan alla som lövet vet och känner dör.
För när kylan kommer kan inget överleva
Endast de som har medel att anpassa sig
Men sådant har inte lövet
Därför, och bara därför
Kommet lövet dö
Men lövet blir inte ensamt,
I växternas paradis kommer han, eller hon?
Att leva med vänner, och fiender
Ty även ett löv har fiender
För fienderna kommer man inte ifrån
Du kan aldrig vara älskad av alla
Inte ens lövet, som aldrig gjort en fluga förnär
Inte ens lövet som stilla vajar i blåsten
Inte ens lövet som långsamt lossnar från den trötta kvisten
Nej, inte ens lövet som med alla krafter kämpar
Inte ens lövet som nu långsamt faller mot marken
Men inte känner slaget mot marken när jorden äntligen nåtts
För då är lövet redan dött
//Ylva Forsberg, Holstagårdsskolan
