En ny dikt - av anonym

Minns du det där du sa till mig, det där som tilltalade mig extra mycket
De där små meningarna som lät som en dröm men du fick det att låta som en
möjlighet
Jag lyssnade och mina tankar for igenom min skalle
Mitt hjärta bankade
Min själ vaknade till liv
Jag ville våga men jag visste att jag skulle snubbla på vägen dit,
mitt hjärta skulle krossas,
min själ skulle blekna
men du tog min hand och ledde mig hela vägen
du visade mig en annan del av världen
du kunde se mig i ögonen och förstå alla saker jag alltid velat säga
så många saker som jag ångrat
så många saker som jag inte vågat berätta
Så många saker jag glömt att tacka dig för
Att du var bredvid mig när jag mörknade
när mina ögon var som ett enda hav av tårar
när jag som mest ville vara ensam
tack för att du kunde älska mig när jag var hatad av alla
tack för att du var värd alla tårar jag har fällt av alla som har svikit mig
för att finna dig
Om jag sa att jag älskade dig skulle det inte räckt
Du är min själ, den där änglalika sinnet som lever inuti mig
Du är rytmen som mitt hjärta består av
Du är ljuset i mina ögon
För att alltid finnas där
Det är inte du , det är inte jag
Bara vi ?

av anonym

Kommentarer
Postat av: linn

Vackert...mycket vackert.

2007-04-16 @ 23:50:42
Postat av: Johanna

Fint och lite svårt...

2007-04-17 @ 11:09:39
Postat av: Johan

Jag tyckte den här var jättefin! Tack.

2007-04-18 @ 13:03:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0